Cecilia Larsson

Ikväll försöker jag knåpa ihop ett tal.

Och så har jag trixat med den här härvan. För imorgon är det födelsedagsfest med 1925-års tema och i den där härvan finns mitt långa pärlhalsband.

Jag fick loss det till slut.

Tror ni att jag har haft det trevligt ikväll eller?

Idag har Fredrik Backman skrivit himla bra här. När jag satt på bussen på väg hem från jobbet läste jag den här krönikan och mitt i all efter-jobbet-trötthet läser jag den här meningen:

Jag säger alltså inte att Carin Jämtin är Chewbacca. Jag säger bara att de har samma frisyr.

Och det är elakt så klart. Det är det. Men jag skrattade, där på bussen. För texten är ruskigt bra skriven med en rytm som inte går av för hackor. Och den meningen gjorde min dag där lite grann, även om jag aldrig kommer att se Chewbacca och tänka på Jämtin, eller vice versa.

Dagens andra mycket läsvärda text är den av Emanuel Karlsten och som heter Kommer vi någonsin att tåla mänskliga politiker igen? Jag kan inte välja vilken av de här två meningarna som är bäst, så ni får båda:

I stället för en modern teflonBildt är Juholt samma gamla jobbiga stekpanna där allt skit fäster.

…

Som om vi tycker det är skönare att bli lurad av yta, än att exponeras av mänsklighet.

Äpplen, ingefära, citron.

Vet ni att om man kör de här tre ingredienserna i juicearen så smakar det inte fräscht och jobbigt nyttigt, det smakar också precis hur jäkla gott som helst!

Var var vi? Jo, det var ju förra lördagen och det blev till slut en tårta till tjejerna som kom över på kvällen. Det blev en pavlova som i vanlig ordning är fjorton gånger godare dagen efter när den fått gotta till sig ordentligt.

Kvällen var fantastiskt rolig, söndagen kort och dåsig och sedan rusade hela veckan på. Till slut var det fredag och jag som var ganska ur form behövde en krya på mig-sallad. Sjukt gott. På kvällen var jag sociala medier-expert och hängde med en jättetrevlig tjej som alldeles snart kommer att släppa ett jättehäftigt projekt!

På lördagen var jag kry igen och firade detta med en sväng till Helsing (och Sirocco, så klart) med Helen. Vi drack Martinis minsann!

Jag kom nyss hem från en solig lördagsrunda på stan med Helen och nu sitter jag i soffan med en kopp kaffe och läser tårtrecept. Ikväll kommer vännerna och syskonen över och jag vet liksom att jag inte kommer hinna med allt jag vill göra innan dess och att det troligtvis kommer sluta med att de får laga sin mat själva. Men just nu bryr jag mig inte speciellt mycket om det utan chillar vidare i soffan.

Dagens skörd. 

Idag har jag börjat kika på Pinterest (mindre än planerat eftersom mycket av min avsatta sociala medier-tid (ja, det är dags att begränsa sig något) idag gått åt till att försöka på pejl på hur många fb-konversationer som man själv år 2007-2009 ansåg vara privata men som facebook ansåg vara publika och därför lugnt seglar runt på min timeline nu, fritt att skåda för vem som helst som har tid och lust att gräva sig så långt tillbaka (Joinsimon har skrivit mycket bra om det här)).

Pinterest.com är ett sätt att följa personer och att samla på saker som man tycker är fint. Somliga samlar på recept, andra på foton och man samlar på dem genom att nåla upp dem på boards. Helt enkelt. Innan jag hunnit fördjupa mig tänker jag 2 saker:

1. Så himla snyggt och enkelt!

2. Kan vara ett ruskigt bra alternativ till det som jag gör nu när jag hittar nåt på nätet som jag gillar, alltså antingen a) stjärnmärker det om det råkar vara någon bloggare som jag följer i reader som postar det, eller b) mailar länken till mig själv i den vaga förhoppningen att jag ska hinna göra nåt av det senare, eller c) försöker memorera platsen där jag fann det, alternativt vilken person det var. Det sista fungerar aldrig.

Det känns som sagt mycket enkelt och det är till exempel bara att dra en liten Pin-ikon upp till bokmärksfältet i sin Chrome för att kunna pinna vad helst man stöter på. Att man dessutom kan dela en bild som här ovan och enkelt få med källan är ju hur bra som helst. Sedan återstår det så klart att se om man så småningom kommer att ha mer än fem bekanta där …

Dagens favorit. Älskar förpackningen!

Jag fick en underbar morgonrock i julklapp, fantastiskt härlig är den. Nästan lika bra är förpackningen och texten på den. (Ja, här får ni nog zooma tror jag.)